Detta är en del ur boken Möjligen omöjlig: en biografi över Oscar Reutersvärd. Läs fler kapitel här.
Studierna i konsthistoria fortlöpte utan problem för Oscar, trots att han både hade extrajobb på Konstvärlden och en familj att ta hand om. I Oscars betygsdokument kan man se att han uppnådde betygsskalans högsta nivå ”berömlig” i konsthistoria. Det måste ha varit en härlig revansch för Oscar, som på grund av sin dyslexi historiskt hade problem i många teoretiska ämnen.
För att få ihop en licentiatexamen var Oscar tvungen att läsa fler ämnen. Parallellt med sina studier i konsthistoria för Henrik Cornell läste Oscar därför praktisk filosofi för docent Elof Åkesson och teoretisk filosofi för docent Konrad Marc-Wogau. Studierna i filosofi verkar inte ha kommit lika naturligt för Oscar. I dessa ämnen fick han nöja sig med medelbetyg – i praktisk filosofi ”icke utan beröm godkänd” och i teoretisk filosofi ”med utmärkt beröm godkänd”. (46) (47)
Trots att Oscars fallenhet för filosofi inte var lika stark som hans passion för konsthistoria, skulle just filosofiämnena komma att ge en viktig inspirationskälla för hans arbete med sina omöjliga figurer. Det var genom filosofin som han först stötte på paradoxen med oändligt stigande skalor – ett koncept som skulle prägla hans konstnärliga utforskande av det omöjliga.
Bachs oändligt stigande skala
I filosofiundervisningen blev Oscar och hans studentkamrater introducerade till frågor om oändlighet och hur den kan beskrivas. Som exempel tog föreläsaren upp Johann Sebastian Bachs oändligt stigande skala, som bygger på en musikalisk teknik där en melodi eller basgång ger illusionen av att ständigt stiga (eller sjunka) i tonhöjd, trots att den i verkligheten återkommer till sin ursprungliga tonhöjd i en loop.
Resultatet kan man höra i Bachs Goldbergvariationerna, där han skapat en oändligt stigande skala med hjälp av kanon (en musikterm för ”regel”, som syftar på att en melodi används som motstämma till sig själv). För åhöraren låter det som att tonen fortsätter uppåt i all oändlighet.
Oscars oändligt stigande trappa
Efter att ha fått höra om Bachs oändligt stigande skala började Oscar fundera på hur man skulle kunna återge denna oändlighet i bild.
Oscar tror att samma geometri som han använt i sina omöjliga figurer skulle kunna illustrera en evig trappa som fortsatte uppåt för alltid. Men att ta trappan från teori till estetiskt tilltalande praktik skulle visa sig vara oerhört svårt. Projektet tog hundratals timmar i anspråk av Oscar, som till slut lyckades skapa en evighetstrappa som han var nöjd med.
1936 skapar Oscar sin första variant av en evighetstrappa. Figuren är ritad så att man ser den rakt ovanifrån. Pilar ska indikera att det finns en höjdskillnad mellan stegen. Men Oscar tycker inte att pilarna är tillräckligt vackra. Efter att ha arbetat vidare med trappan under ett år lyckas han skapa en tydligare höjdskillnad mellan stegen, genom att teckna en trappa som ser ut att vara ett enda vikt papper. Senare samma år gör han en annan variant som har ännu mer tjocklek.
1953 får Oscar en idé. Kanske kan man teckna trappan i ett annat perspektiv och på så sätt skapa en mer arkitektonisk trappa? Efter många försök fick han till en vacker variant, men asymmetrin i antalet trappsteg gäckade honom så pass mycket att han fortsatte att testa nya varianter.
1955 skapar Oscar en trappa som han själv är nöjd med. Han kallar det för sin första ”arkitektoniskt acceptabla trappa”. Trappan har lika många steg i varje del och har dessutom avsatser mellan delarna.
1989, alltså 53 år efter att han påbörjat sina trappexperiment, skapar Oscar en, enligt honom själv, fulländad symmetrisk oändlig trappa.
Penroses oändligt stigande trappa
I Penroses artikel från 1958 publicerar de en oändlig trappa. Den föll dock inte Oscar alls i smaken. Han tyckte att den saknade finess, eftersom deras trappa var konstruerade av olika många trappsteg i varje avsats och därför var mindre avancerad. Dessutom tyckte Oscar att den inte var lika estetiskt tilltalande som hans dito. (48)
Källor
46. Filosofiska institutionens historia, Stockholms universitets webbplats
47. Betygsdokument från Oscar Reutersvärds arkiv, Universitetsbiblioteket Lund
48. Brev från Oscar till de Rijk, odaterat, box 1, sid 18-21